Imorgon blir ännu en dag då skyddsglaset åker fram på jobbet. Ett osynligt glas som får elaka ord att studsa bort. Idag gick den sönder och glassplittret åkte rakt in i hjärtat.
Jag VET att det inte var mitt fel, att jag gjorde ALLT rätt...men jag har aldrig hört en människa säga mitt namn med sån avsmak. Det gjorde ont.
Men mina fina kollegor är de bästa. Tack för ert stöd...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar