Det går bra nu

Imorse vaknar jag av ett sms som lyder:
Är du intresserad av ett förstahands kontrakt på en 2a (vindsvåning) 68kvm 7000kr hyra?

Den ligger dock vid Skogskyrkogården, men man kan ju kika på den i alla fall. Får se om jag får nåt svar tillbaka om när man kan kolla på den eller om den redan är prellad för någon annan.
(nu bestämt att jag ska dit på måndag)

Igår var jag och betalade mina glasögon som jag valde. Jobbet betalade en rätt bra bit så de blev ett par billiga brillor då jag endast behövde lägga till 1010kr själv. Alla röstade ju olika som jag frågat så jag fick lita på mig själv. Jag kan varmt rekomendera Synsam på Nybrogatan de är verkligen hur härliga som helst...Tydligen tycker prinsessan Madeleine lika då det var hon och jag som var butikens kunder just då.

På onsdag åker jag till Åre och Martin ska vara min privata skidlärare (gratis), det ska bli jättekul!!! Har ju i princip aldrig åkt skidor. Lägenheten vi ska bo i ligger nära backen och kostar ingenting. Kan det bli bättre?

Innan det ska jag försöka hinna med en dejt. Det roliga är att jag fick ett mail på facebook av en kille som hade hittat mig genom en gemensam vän:
Hej Isabell, jag har hört ifrån X att du gillar hundar så jag tänkte fråga om du vill följa med mig på en promenad på djurgården och rasta hunden? mvh Y

Shit va kul tänkte jag och svarade att: de vill jag absolut, vad har du för hund?
Jag har ingen hund nu mera men vill köpa en, tänkte vi kan börja med att gå ut med din så kan vi kanske så småning om rasta min. Kan jag få ditt nummer så kan vi höras på telefon?

Jag känner mig lurad...men ok jag har ju några stycken så det räcker nog, får väl lov och se vad det är för en kille.

Vad har vi lärt oss av detta?

Jo att Isabell behöver inte lyfta ett finger för att saker och ting ska gå hennes väg.
Allt kommer liksom automatiskt...